Vad är det alla skriver på Facebook idag? "Äntligen fredag". Alla är så förutsägbara!
Fast jag håller med. Det är väldans skönt med fredagar.'
Jag har visserligen varit hemma och VAB:at den här veckan eftersom Linnéa har haft vattenkoppor, men det är liiika skön med fredagar ändå. Det blir en annan stämning på nåt vis.
Linnéa och jag började den här fredagseftermiddagen/kvällen med ett pannkakskalas! Det tog himla lång tid att steka alla pannkakor (och då blev det inte ens speciellt många) så Linnéa fick en banan och en massa russin (eller issin som hon kallar det) undertiden. Med tanke på detta så gav jag henne bara en halv pannkaka, ihoprullad med sylt i. Den rullade hon upp givetvis och sedan slafasde hon i sej den med rekordfart!
Då fick hon andra halvan också, men den här gången trodde jag inte att hon skulle äta upp den. En sådan liten person borde ju äta i proportion till sin storlek.
Men visst gick den ner och hon var inte nöjd än.
De tre pannkakorna som nu var kvar tänkte jag spara till Fredrik när han kom hem, men vem kan motstå denna lilla sötlöken som sträcker sig så långt armarna räcker efter ännu en pannkaka? Inte jag i alla fall. Så jag rev av en liten bit av pannkakan och gav den till henne. "Syyyyt" utropar hon då. Jag glömde visst lägga på sylt :P
"Meeea!" Fortfarande inte mätt. Så jag river av ännu en bit av pannkakan och ger den till henne.
"Meeea!" säger hon igen. Nu vill jag inte hålla på och kladda mer med den kvarvarande biten av pannkakan så jag lassar på resten på hennes tallrik.
För att se till att det överhuvudtaget blev nåt kvar till Fredrik så dukade jag undan resten. Två ynka pannkakor får han. Stackarn hoppas han inte blir allt för hungrig.
När det bara var en liten bit kvar på tallriken utropade hon "kaaaaa!". Detta betyder på hennes språk "klar". Lustigt att hon efter att ha ätit så mycket inte kunde ta den lilla biten också, för den var verkligen liten. Men hon hade väl bestämt sig bara :)
Nu siktar jag in mig på fredagens höjdpunkt (det är väl snarare alla dagars höjdpunkt hos mej numera), godis :D För att undvika konflikter så väntar jag med detta tills lillan ska sova. Hon kanske är mätt på pannkakor, men jag är skrämmande övertygad om att det finns en extra mage där inne som enbart är avsedd för godis :P
Bördy nam nam!
Så var premiären avklarad då! Känns helt underbart att äntligen ha fått sätta igång med kickboxningen!
Efter att ha lämnat Linnéa hos "the nanny", dvs. min kära vän Nina, så åkta jag till centret. Jag var där lite tidigare eftersom att adv-gruppen tränade då, och det ville jag gärna se. Man tycker ju inte, eller ialla fall jag, tycker inte att det ser så värst jobbig ut när de tränar, men ack vad fel jag kunde ha :P
När det väl var dags för nybörjargruppen att sätta igång med att värma upp var jag taggad som bara den och tänkte att den biten klarar jag i alla fall, stolt över mina tidigare löprundor som jag tyckt gått ganska bra ändå. HA! Eller inte! Det känns himla skämmigt att erkänna det, men jag var rejält utpumpad när uppvärmningen väl var avklarad. Men fördelen med att det var skämmigt att ha så dålig kondition var att man väldigt gärna inte ville visa det för nån annan, vilket i sin tur gjorde att man inte hade så mycket att välja på än att låtsas som ingenting... Har ingen aning om jag lyckades eller inte, men det ska bli kul om en termin eller så att läsa detta igen för att se om jag känner igen mej då.
Själva träningen då. Tuff men jäkligt kul. Jag vet ju inte hur bra jag lyckades göra ifrån mej, men hälften av det roliga ligger nästan i att man kan förbättra sig så enormt mycket nu i början. Bortsett från konditionen då, men den har jag ju möjligheten att påverka på egen hand också. Jag får väl se hur mycket tid jag kan lägga på just det, med tanke på att Linnéa inte ska hamna i kläm. Men den kommer väl ändå, oavsett.
Jag ser i alla fall redan fram emot nästa träning. Den skulle ju ha varit på lördag men då har ju KKC uppvisning i Kungsmässan (eller heter det "på" Kungsmässan?). Det är ju skoj det med, men det blir längre till nästa träning istället. Men vi ser fram emot måndag. Det hade jag väl aldrig i mitt liv kunnat tro att jag skulle säga, men man ska väl aldrig säga aldrig.
Idag tränade vi rundsparkar och knän. Vad det blir nästa gång återstår att se. Det kanske blir repetition, eller så kanske det blir något nytt. Jag hoppas på det senare, kanske med en liten repetition på slutet.
Jag vet inte om alla andra nybörjare känner likadant som jag, men jag vill bara lära mej mer och mer och mer. Det kan inte gå fort nog :P
Ja det var väl en sammanfattning om första träningen i min kommande karriär som kickboxare :)
More is to come!
