Fruktan för att gå ut blir större och större ju närmre tidpunkten för dagens slut kommer.
Utanför kan jag höra hur vinden sliter tag i väggarna och får dom att skallra som svansen på en monstruös skallerorm.
Folket flyr in i sina gömmor, och de få stackare som är kvar där ute går ett grymt öde till mötes när stormen river tag i deras kläder och svingar dem som om de vore papperspåsar.
Hur jag ska ta mej hem är ett mysterium. Jag kanske inte klarar det, jag kanske blir fånge för vinden jag med.
Det är med stor rädsla som jag bestämmer mig: Jag SKA klara det. För när jag väl klarat av denna stora prövning kommer jag att vara starkare än någonsin innan, och när jag väl når fram till dörren där min trygghet finns ska jag koka fiskbullar och makaroner.
~~ The End ~~
Så poetisk man kan vara va :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar