Magsjukan del 2

Så kom helgen. Den förra helgen alltså. Mina kompisar med respektive skulle komma hem till oss för att vi skulle ha lite galej. Bada och basta och ha det skoj. Inte ett spår av magsjukesyndromet hos varken mej eller Fredrik! Jippi!!
Linnéa skulle vara hos min mamma så vi var helt barnfria dessutom!

Kvällen kom och det gjorde mina kompisar med. Vi hade hur kul som helst. Dansade och sjöng och drack m.m m.m. Vid strax innan nio så tänkte vi att vi skulle basta, för då har dom flesta gått hem från bastun. Sagt och gjort. Det blev flera dopp, både frivilliga och ofrivilliga :P
Jag vet inte hur länge vi var där men kanske ett par timmar eller så. Så när vi gick hem så började jag känna mej skum. Knappt märkbart men ändå. När vi kom hem så la jag mej på soffan för då började jag må illa.
Japp!! 10 minuter senare var skiten igång. Jag kräktes, och kräktes och kräktes... Och så fortsatte det hela natten kan jag tala om :( Sen har man ju till slut inget kvar att spy så jag fick tvinga i mej vatten för att jag skulle kunna spy mer. För kräkreflexerna kommer ju vare sig man har nåt i magen eller ej! Konstigt tycker jag men jaja.

Så för att sammanfatta den kvällen. Den ena värden spyr för fulla muggar medans den andre har deckat på soffan :P Haha måste ha sett rätt tokigt ut. Sedan fick ju jag gå lägga mej så festen var väl slut då kan man kanske säga....



Känner igen mej i det där :S



Magsjukan del 1

Jäsp, nu är jag tillbaka. Jag har varit hemma med sjukt barn och varit sjuk själv därefter, så därför har det blivit ett rätt långt uppehåll. Jag ska tillägga att jag knapp sitter alls vi datorn när jag är hemma, blir tillräckligt med det på jobbet tycker jag, så därför har det inte blivit något skrivet här på bloggen heller.

Magsjuka! Hur kul som helst! När jag tog upp Linnéa på morgonen förra torsdagen så spydde hon tre gånger på golvet. Stackars lilla plutten :( Så då var det bara att stanna hemma. Därefter fick hon en flaska välling som hon snabbt stoppade i sig. När jag sedan skulle väcka Fredrik som skulle till jobbet så la jag mej i sängen brevid honom och puttade lite lätt på honom. Ingen reaktion. Då kom Linnéa farande och ville hjälpa till. Vad händer då tror ni? Hon spyr igen. MASSVIS med spya i sängen, på mej och givetvis på Fredrik, som i alla fall vaknade :P Stackars både honom och Linnéa får man väl säga.
Så man kan väl säga att den dagen skapade sina egna planer för mej. Det tog större delen av dagen att tvätta alla sängkläder och täcken med mera :(
När jag äntligen var klar med allt frammåt kvällen så spydde Linnéa i sin egen säng! Fast det blev inte så mycket för Fredrik hann dit med spannen rätt fort :)
Det blev lite feber för Linnéa också och hon åt väl inte så jättebra den dagen, men redan nästa dag var hon piggare. Men eftersom dagis säger 48 timamr från sista symptom så var vi hemma den dagen också.



Febriga prinsessan äter glass :)



How to stay awake today?

Herregud vad trött jag är idag! Jag tror inte det har med löpningen igår att göra, för nu när man vant sig vid att springa tre gånger i veckan så skulle jag nog snarare bli tröttare av att inte springa än av att göra det.
Nej jag vetta sjuttsingen vad det beror på idag. Tror inte det beror på vädret heller. Kan ju vara den nya medicinen, men detn skulle inte ha den effekten förutom i ovanliga fall.
Alla biverkningar som stod på den andra medicinen står ju på den här med, men det tillhör i alla fall de mindre vanliga symtomen. Sedan så vet man ju att det alltid står i stort sett samma biverkningar på alla bipacksedlar, även fast man sällan upplever dom.
Däremot så känner jag mej lite yr till och från med lite illamående, men det är jag rätt övertygad om att det beror på medicinen, så det är nog bara att hålla ut.
Men den stora frågan är väl hur jag ska klara av att hålla mej vaken hela dagen :S





Hoppa framför tåget din äckliga människa!!

Fy fan vad arg jag blir på människor som snackar skit! Varför i hela helvetet snackar hon skit om min familj till en annan del av min familj strax efter att min bror har dött!? Hur i helvetes jävla lågt får man sjunka!? När hon sedan blir konfronterad av det från ett annat håll (för givetvis kommer det fram) då står hon inte för det! Jävla låga människa. Hoppas fan knarkhoran (ursäkta språket men det är verkligen sant, knarkare + ligga runt = knarkhora) får lida riktigt ordentligt! Hon förtjänar inget bättre! Hon klarar inte av att se andra människor lyckliga.
Hade det inte varit för att hon gjorde som hon gjorde så hade jag fan tyckt synd om henne!

Tycker synd om mej själv :(

Lyckades med konststycket att sabba ett par helt utmärkta jeans i morse :( Jag har inte använt dom sedan någon gång innan somaren så det var väl egentligen lite därför dom gick sönder.
Jag plockar alltid fram kläder dagen innan för att jag ska slippa väcka Linnéa tidigare än nödvändigt, och det gjorde jag även igår. Så jag tog fram dom här jeansen eftersom att det var just så längesen jag använde dom. Men imorse när jag skulle ta på mej dom så gick det väl kasnke inte riiiiktigt som planerat hehe :P
Man har ju vuxit lite över sommarn va :P Och då menar jag inte att jag har fyllt 25, men det var det väl ingen som trodde heller....
När jag skulle ta på mej brallorna så var dom så små i midjan att jag på allvar undrade om jag hade glömt knäppa upp dom :( Då får man ett alldeles för tydligt perspektiv på vad 10 kg verkligen innebär :(

Behöver jag tillägga att jag tycker ruggigt synd om mej själv eller??

Bild från Google

Kvalitetstid

Ja det var denna måndagen det. Nu ska jag hem och ägna lite kvalitetstid med tvätten och kattlådan!

Kanske blir det så att tiden räcker för lilla älskade Linnéa också :) Mammas lilla rumpnisse <3

Snart är det fredag igen :P

Det var den helgen det. Det är viss inte bara veckodagarna som går snabbt. Hela helgen försvinner ju i ett rejält nafs den också :(
Igår var det tempo kan jag säga. Först köra William till Kungsbacka för kickboxningsträning, sedan hem igen för att Fredrik skulle sälja båten. Då passade jag på att gå ut och springa, och där gick det  också undan vill jag lova. Hade 10 km/h som medeltempo igår och då regnade det och var motvind på hemvägen dessutom! Känner mej hel nöjd :D Äntligen börjar man komma igång igen :) Har känt mej så seg de senaste gångerna annars.
Efter det var det in i duschen och sedan iväg och handla! Vi köpte pizza på hemvägen, men eftersom att man hade massa att plocka in och samtidigt ville ha varm pizza så blev det rätt stressigt. Samtidiget i all den här stressen så tappar Linnéa ner sina pizzabitar på golvet. Jah! Bara att börja torka :P Det var väl lugnt, men sedan blev hon sur för att hon inte fick doppa sin pizza i vitlökssåsen och då slängde hon medvetet ner sin pizza i golvet !! Suck. Bara att börja torka igen :(
Så in med en vansinnig Linnéa till sängen, som gång på gång besvarar frågan "är du snäll nu" med ett "näe!!!"
Så någon matro blev det kanske inte igår, men vi fick ändå gjort en hel del. Fredrik fick tvättat alla sina kläder också så vi var som sagt rätt så effektiva igår :)

Nu är det frukostdags :) Snart är det fredag igen :P

Saknaden gör så ont!

Igår var det en jobbig dag igen :( Det känns som att det här jobbiga dagarna kommer oftare och oftare. Jag som trodde att det sakta (givetvis) men säkert skulle bli lättare att hantera. Det blir det uppenbarligen inte. Det blir bara jobbigare och jobbigare. Tankarna på Pierre kommer oftare och oftare och tårarna kommer med tankarna.
Jag kan tänka mej att det är trist att läsa om detta om och om igen (för er som nu läser), för jag varierar mej väl inte jättemycket när jag skriver om detta. Men jag skriver först och främs för mej själv, och dom som vill ta del av det får väldigt gärna göra det.

Igår lipade jag som ett litet barn :( Stackars Linnéa. Hon kommer springandes när hon ser mej ledsen och säger "det va inte meningen". Lilla pluttan, hon tror att det är hon som gjort nåt dumt, men jag förklarar alltid för henne varför jag är ledsen, för även om hon är så liten så tror jag hon förstår mer än man tror. Visst, hom kanske inte har den uppfattningen än om vad död är för nåt, men hon vet ju vem Pierre är, och att vi aldrig mer kan få träffa honom. Hon vet att han var väldigt sjuk, men att han mår bra i himlen nu. Hon vinkar till honom ibland "högt upp i himlen" så hon vet allt vart Pierre är nu.

Men det gör så ont :( Och situationen kommer aldrig att förändras. Förmodligen kommer jag att leva i många år till, och det är lika många år av saknad och den känns så oändlig. Ska jag behöva sakna honom i kanske 60 år till :( Det är ångestframkallande att veta hur lång tid det är kvar tills jag slipper ha så ont av saknad. Det är nästan så man längtar till det är dags. Hur hemskt det är låter. För jag saknar honom så jävla mycket.

Arrival of the dator

Snart är dagen slut. Arbetsdagen alltså. Den slutade ju rätt så bra kan man säga :) Fick nämligen (äntligen) "min" dator. Nu när jag skulle starta upp den så insåg jag dock att det var en del program som saknades på den så jag kan inte jobba på den. Så himla tråkigt tycker jag.
Men så är det ju när man får helt plirrans nya gejer :P

En kanonstart på dagen kan man säga :P

Visst är det härligt att börja dagen med att försova sig :D Hehe... INTE! Fan vad jag hatar det! Inte för att det händer så värst ofta, men det gör ju inte det hela bättre för då har man ju inte ens rutinen inne :(
Jag försov mej för att jag hade glömt ställa alarmet på teflonen (Linnéa kallar den för det :P). Ändå vaknade jag kanske 5 minuter innnan alarmet skulle gå igång av att Linnéa vaknade och var ledsen. Men trött som man är, så tänkter man att jag har ju ett par gånger att snooza innan jag ska gå upp så jag somnade om igen. Sedan så har jag tydligen drömt att jag har snoozat för när jag vaknade på riktigt så tänkte jag att det snart måste vara dags att gå upp. Så jag kollade på telefonen och såg att den var kvart i 6!
Så mitt första ord för dagen blev "helvete"! Sedan kastade jag mej ur sängen och tog mina kläder. Slängde på mej dom fort som attan. Ut i köket för att göra kaffe och frukost (MÅSTE ha det på morgonen oavsett hur lite tid jag har), kasta i mej den, väcka Linnéa och ge henne välling, klä på Linnéa som dagen till ära skulle trilskas, sminka mej och slänga upp håret i en tofs. Allt detta resulterade i att jag nu ser ut som fan (inte för att någon bryr sig, men det gör jag).
En kanonstart på dagen med andra ord :D

Tider till höger och vänster

Herre min skapare vilken skallebank jag fick nu!                   Tidrapportering på jobbet är tydligen inget man bör syssla    med för ofta :(                                                                  
Svårt att låta bli detta när man numera har TRE ställen att   tidrapportera på :S Pappervarianten, Pooloas hemsida och så SAP:en.                                                                            
Vill man aktivera hjärncellerna så är detta ett utmärkt sätt! 

Mysteriet löst (tror jag)!

Fredrik jag tackar dig :) Du sa en sak igår som jag inte har tänkt en tanke på ang. min viktuppgång som jag har grämt mej över så mycket. Att det förmodligen var medicinen som gör det.
"Klart att det måste vara den" tänkte jag. Så det första jag gjorde när jag satte mej vid min dator på jobbet idag var att googla det. Detta är vad jag fick fram:

"Till de vanligaste biverkningar hör viktförändring (ned-/uppgång av kroppsvikt), förvärrad depression (speciellt vanligt vid insättning av preparatet), sömnsvårigheter (insomningsbesvär, uppvaknanden under natten), lättare muntorthet, svettningar, rodnader på huden, skakningar/darrningar, illamående, samt förlorad sexlust och problem med sädestömning."

Jaha! Så var det mysteriet löst. Eller vad tror ni? Jag har ju funderat mej fördärvad på hur jag kan ha gått upp så mycket i vikt trots att jag kämpat så med träning och kost. Och svettningarna om natten har ju inte direkt varit varken normala eller speciellt härliga dom heller. Jag ringde vårdcentralen nu och ska boka en tid hos dom, så kanske man kan byta preparat eller åt.
Tröttheten tycker jag har blivit bättre sedan jag började ta medicinen på kvällen, så det går säkert att göra likadant med ett annat preparat.

Bitterhetens dag

Varför envisas denna dag med att jävlas med mej? Den går riktigt segt och dessutom så har jag fortfarande inte fått datorn tll mitt kontor vilket gör att jag fortfarande sitter på en tillfällig plats. Detta i sej är väl ingen fara, men nu är den här datorn så jäkla seg (se gårdagens nlägg om detta) så jag hinner knappt påbörja en arbetsuppgift innan det är dags att gå hem :(

Som om detta inte vore nog så har den ordinarie skrivare här lagt ner verksamheten totalt så alla använder numera den skrivaren som står vid min tillfälliga plats. Jag lovar och svär att ett sågverk har det tystare än vad jag har det för tillfället! jag överväger starkt att gå med en sax eller nåt liknande och trycka in den på nåt känsligt ställe i skrivaren :( Fast det är synd om man skulle åka fast för sabotage. Bättre att leja någon annan till at göra det.

Inte ens ikväll blir det som jag vill :( Jag vill se Robinson, men tv vill visa idol :( Åååååh!! Vad jag vill att den här dagen (arbets) ska ta slut :(

Pierre

Jag känner att detta inte är min dag. Det är liksom inget som är som jag vill. Ibland kan man ju vakna upp med världens energi (även om det är en jobbdag), och tycka att allt är piece of cake, men idag är det precis tvärt om.
Så klart att vädret gör sitt, med all blåst och regn, riktig höst verkligen, men det beror nog inte bara på det. Vad gäller förkylningen så tyckar jag att den har blivit värre. Igår och i förrgår kändes det som att den nästan hade gett sig, men idag har jag antingen åkt på en ny förkylning som har satt sej på halsområdet, eller så har den gamla förkylningen halkat ner :S Jag skiter egentligen i vilket, det enda jag vill är att bli av med skiten så att jag kan springa som vanligt. Inte bara det absolut nödvändigaste.

Sen har vi Pierre. Alla tankar på honom som tyckt komma hela tiden. Verklgen HELA tiden. Jag har nog fattat nu vad allt som har hänt innebär och det är så otroligt svårt och jobbigt att hantera :( Hur jag än vänder och vrider på saker och ting så KAN jag inte ändra på det faktum att jag aldrig får träffa honom igen. Det går inte. Och allt detta har börjat ta sig in i min hjärna i proportioner som jag kan ta till mej. Förut kunde jag inte det, och då var det bara så. Det som hade hänt hade hänt, inte mer än så. Men nu förstår jag verkligen. Det är så svårt att förklara hur jag menar. Den som har förlorat någon riktigt nära vet vad jag menar.
Jag tänker på Pierre säkert 20 gånger om dagen. Varje gång försöker jag slå bort det för det gör så ont att tänka på det, för det är då det är verkligt. Förut kunde jag gå till hans grav och hantera mina känslor, men det går inte längre. Tårarna bara sprutar och jag bryter ihop totalt varje gång jag är där. Man ser hans namn på korset och vet att han är så fysiskt nära, men ändå så ofantligt långt borta. En sådan frustration man känner då. Jag kan inte låta bli att bli arg heller ibland när tankarna skenar iväg. Det är också en anledning till att jag inte vill tänka för mycket åt gången på vad som har hänt. Jag vill inte att min ilska ska ha något att göra med Pierre över huvud taget.

Ja, det här blir en jobbig dag :( Får väl se hur lång tid den tar på sig att passera.

Duktiga jag hela helgen!

Det är knappt så att det går att jobba. Inte för att jag skyulle vara trött eller seg efter helgen eller så, utan snarare för att datorn är det. Allvarligt! 3 minuter för att byta flik, 4 minuter för att uppdatera en sida och 2 minuter för att ladda en ny sida. Sedan ska vi inte tala om hur lång tid det tar för att öppna ett program! Yes I think it's monday!

Vilken helg...... Jag har varit hos pappa från lördag till söndag, eftersom att Fredrik skulle ha herrmiddag. Jag var väl lite orolig över hur det skulle se ut när jag kom hem, men det var inte alls illa! :D Snacka om att bli positivt överraskad. Inte för att det var städat eller så, men det var liksom inte speciellt rörigt. Alla ölburkar hade han slängt och pizza-kartongerna (middagen) såg jag inte en skymt av!
Lika bra det tycker jag, för ska ju hålla mej borta från allt onyttigt. Och ja, det går rätt så bra än så länge :D Och då ska det ju tilläggas att jag var på 60-årskalas i helgen. Där serverades det buffé men frukt och grönsaker och kött av olika slag. Jättegott! Det enda onyttiga i buffén var väl egentligen potatissalladen och det åt jag inte jättemycket av. Efterrätten bestod av äggost med egengjord sylt. Den smakade helt ok, men jag åt bara en bit (och den var verkligen inte stor ska väl tilläggas) av den. Några enstaka bitar av mörk choklad åkte ner, men mer än så var det faktiskt inte. Och inte hemma hos pappa heller. Ett par bitar mörk choklad där med, men inte mer.

Jag pratade med en annan mamma på dagis idag som ska tävla i Luciapokalen i december. För den som inte vet vad det är för tävling så kan jag säga att det är body fitness. Jag har väl egentligen alltid tyckt att det är väldigt fult när desa tjejer snarare ser ut som män i kroppen med alla deras muskler, men det är inte det som är poängen med att jag nämner det nu, utan det är det att det är väldigt inspirerande att träffa någon som går in så mycket för att får en väldeffad kropp! Hon är ju ute och powerwalkar VARJE morgon innan jobbet. Hon går upp kl. fyra för att hinna med detta, eftersom att det är enda tiden på dygnet som hon hinner med att träna den typen av träning. Hon gymmar väl säkert också under eftermiddagarna, men ska man tävla i den här typen av "sport" så gäller det nog att gå all in! Hon tillåter inga utsvävningar alls eftersom hon bara deffar i 13 veckor istället för normala 20 veckor! Man skulle bo med henne några månader så hade man helt säkert vart fit sedan :) Det är ju så mycket lättare när man är två menar jag.

Men nu ska ju älsklingen  börja träna rejält säger han. Jag tror honom, men jag förstår inte hur han ska hinna bara, för han är ju upptagen jämt!!!! Men det är väl ett problem han får lösa :)

Nej, nog tjötat för nu. Det är ju ändå job-time nu :)

The helg is to come

Mätt å glad kexchoklad! Ja det kunde man ju önska! Inte en tillstymmelse av efterrätt här, och lika bra är väl kanske det, för jag ska ju va så himla nyttig :( Men ska det va så ska det va. Igår tackade jag faktiskt nej till pizza när Fredrik frågade om jag skulle ha. Bra självdisiplin va!! När han sedan köpte en till sig själv så satt jag brevid utan att sukta! Det ni!
Själv nöjde jag mej med en kesella efter löprundan igår.

För det blev faktiskt en runda igår. Visserligen inte jätteläng, men så var jag ju förkyld också. Jag tyckte jag kämpade som en galning igår (fast jag borde kanske inte ha gått ut så hårt), men det gick inget vidare snabbt ändå tyvärr :( ---> Se här <--- 
Idag ska jag springa igen. Jag vet att jag inte borde med förkylningen, men jag har lite kvar tills milen är avklarad och jag hinner inte springa i helgen så det är bara att gilla läget idag. Men idag KOMMER det verkligen gå långsammare.

I helgen ska Fredrik ha herrmiddag så då blir jag utkastad. Nej det blir jag väl inte egentligen. Han frågade mej om det var okej att han hade herrmiddagen hos sig först, för sedan ska dom vara hos de andra med, och jag sa ja. Tycker att det är en självklarhet att man måste få vara själv med sina kompisar ibland även hemma. Det är ju inte svårare än att man planerar det tillsammans så att den andra kan planera in nåt, och har någonstans att vara.

Så imorgon åker jag och Linnéa till pappa. Min fasters man fyller 60 bast imorgon (eller dom ska iaf fira det imorgon) och pappa ska dit så då följer jag och Linnéa med dit, så sover vi hos pappa sen.

Jag vet fortfarande inte var jag ska sova. Soffan finns ju så klart alltid, men den sover man inte bra på, och jag som är så trött hela tiden känner att jag behöver få ordentligt med sömn iaf på helgerna. Sedan så är ju Pierres säng ledig sedan ett tag tillbaka :( Och jag tror visserligen inte att han skulle haft något emot att jag lånade den, men det känns ändå konstigt att göra det. Det är ju liksom Pierres säng och rum och på nåt sätt så tycker jag att det ska vara han som sov i den senast. Jag kanske är konstig. Men vi har ju lämnat hans saker som de var när han åkte till sjukhuset sista gången och då ska ju inte nån annan sova i hans säng. Ja, jag får väl se hur jag gör... Får väl bli soffan i värsta fall...

 

   ?? Säng

<----->

Soffa ??

Mattjuvarna i mitt hem :P

Förut var jag förkyld och hungrig - Nu är jag i allafall mätt och förkyld. Ett steg närmare en perfekt värld :D
Eller nästan perfekt, för som vanligt åt jag alldeles för mycket frukost på jobbet (dom bjuder ju en gång i månaden). Gick säkert på närmare 100 spänn idag :S Nästan pinsamt :S
Men vad gör man inte när man aldrig får ha sin mat ifred :P
Här om morgonen var det ju våfflorna som Lucy-katten hade käkat hälften av. Och jag får väl skylla mej lite själv med tanke på att jag inte ställer undan sånt ordentligt när jag har en sån glupsk katt.
Idag var det inte några våfflor som var stulna, utan kyckling filéer! Och det var inte katten den här gången heller.
Igår när jag kom hem frånm jobbet så gjorde jag i ordning lunch för idag och för imorgon eftersom att jag ska träna idag. Då orkar (och hinner inte heller för den delen) jag inte ställa mej och laga mat.
Det blev 4 kycklingfiléer och ris och så en kall sås till det. Detta skulle alltså räcka i två dagar.
Så i morse när jag vaknade så såj jag att det stod en tallrik på diskbänken med nåt kladd på. Så när jag öppnar kylen så ser jag att locket till min matlåda inte är riktigt stängt! Hjärtklappning!!! Min mat!!!
Jag öppnar matlådan helt, och vad ser jag?! Jo, det fattas två kycklingfiléer!!! En dags kyckligfiléer saknas!
NÄR SKA JAG FÅ HA MIN MAT IFRED!?? :P

Ääh skämt å sido. Det var Fredrik som hade snaskat kyckling i natt. Och han kunde ju inte veta att det var min matlåda, så stor som den var! Jag brukar ju ha en mycket mindre med mej. Men eftersom det skulle räcka i två dagar så kunde jag ju lika gärna ta en stor låda.
Så jag får väl klara mej med en filé om dagen nu då. Idag blir det säkert inga problem med tanke på hur mycket jag åt till frukost. Känns som jag skulle behöva spy nästen :S
Jag får väl hoppas att kycklingen smakade gott helt enkelt så att han inte "åt dom i önödan".

Slajsa sönder riksmongona bara!

Jag läste en artikel på aftonbladet att folk känner sig diskriminerade för att de inte får sina operationen beviljade för att de inte kan sluta röka eller gå ner i vikt.

ÄR DOM HELT DUMMA I HUVUDET!

Tror dom verkligen att det handlar om dom? Tror dom verkligen att deras behov av operation skulle utnyttjas för att få dem att sluta röka eller gå ner i vikt!? Jag trodde det var uppenbart att det handlar om patientsäkerheten, men vissa ska viss ta åt sig personligen av allting! JÄVLA PUCKON!

Om inte ens en livsnödvändig operation kan motivera dem till att sluta röka så kan dom väl lika gärna gå och dö, för då är det inte mycket som kan motivera dom i livet.

Eller nej. Låt fanskapen skriva på ett kontrakt där de själva tar på sig ansvaret om något går fel så är det bara att börja slajsa i dom sen. Förhoppningsvis så dör en del pga. sina idiotiska beslut, så är vi kvitt några ärkenötter sedan!

Världen blir en lyckligare plats!

Min absolut STÖRSTA fobi!!! :S

Jag har kommit på vad min absolut stösta fobi är! Och tro det eller ej, men det är INTE spindlar! Min största fobi är att bli tjock! Jag är livrädd för det, och eftersom att jag hittills sedan ett par tre månader tillbaka bara ökar i vikt så mår jag inte alls bra :(

Bild från Google

Jag har ju visserligen ett stillasittande jobb, men annars tycker jag ändå att jag gör vad jag kan. Den sista veckan ska jag erkänna att jag har slarvat med godiset, men annars så låter jag bli det på veckodagarna, plus att jag springer tre gånger i veckan, med varierande distanser. Visst, man kan "nöja" sig med två tre kilometer och tänka att "jag var ju ändå ute och sprang i alla fall", men sån är inte jag. Ska jag springa så ska det vara MINST en längre runda i veckan och den ska vara minst 7 km. De andra rundorna får inte understiga 4 km. Jag tycker till och med att det känns mesigt, men jag är nojig för att jag ska slita på leder och sånt om jag går ut för hårt :( Jag kommer inte bli glad om jag skulle behöva vila i flera veckor för att fossingarna krånglar eller knäna heller för den delen!



Skulle kunna tänka mej den här kroppen :)
Bild från Google



Men från och med NU, så är det disiplin som gäller. INGET godis på veckodagarna, och INGA kakor och bullar heller. Innan hade jag en regel att om jobbet bjöd på tex glass så fick jag äta det, men nu är det slut på det med. Ska jag dricka något, så ska det vara sockerfritt. Dvs. lightprodukter och inget socker i teet m.m.

Jag SKA springa tre gånger i veckan, oavsett o det pissar ner på utsidan eller snöar i mängder. ENDA ursäkten som är godtagbar är om det är snorhalt ute och jag inte har några bråddar på skorna (och det kommer jag inte ha förrän jag är pensionär!)

Jag tänker göra allt för att inte bli fet!

Visst vet jag att man går upp i muskler när man tränar, men mina muskler är i plufsigaste laget så dom lurar ingen....

Usch! Detta kommer bli tufft!

Änglar och demoner

Detta är rätt häftigt!

Gå till google maps http://www.maps.google.com/ och skriv in förljande i sökfältet:

47.110579,9.227568.

Klicka sedan på den lilla oranga gubben och placera honom på den gröna pilen.

Då kommer "street view" upp.

Vrid runt dej ca 180 grader och titta noga!

Vad ser du?

Häftigt va!?

Jag vill resa iväg utan fettet den här gången!

Åååh vad jag önskar att jag kunde ta med familjen och åka utomlands! Helst av allt till Thailand, men nånstans i Europa hade också varit underbart! Nåt varmt ställe. Hade varit så skönt med den avkopplingen och värmen och att bara komma bort från vardagen!
Jag tror faktiskt att det hade varit avkoppling även om man hade behövt se efter Linnéa större delen av tiden. Det hade varit så kul att ta med henne till ett nytt ställe. Ett annat land. Tänk vad mycket hon hade kunnat bada när det är så varmt i vattnet! Hon hade älskat det! :D Helt underbart!
Jag längtar verkligen utomlands. Speciellt nu när sommarvärmen har börjat avta och hösten är på gång. Det känns så vemodigt alltihop då. Dessutom var det så längesedan som vi var utomlands nu. 2 och ett halvt år sedan nästan.

_____________________________________________________________________________



Bild från Google



Den gången var jag höggravid (v. 31 tror jag) och kände mig mer eller mindre som en fet padda! Jag kommer ihåg att det var en mamma och hennes ca 5-åriga dotter som bodde på vårat hotell. Och hon var så himla vältränad! Då kände jag mej ännu fetare! Sedan så satt det två riktigt feta brittiskor vid poolen på hotellet ibland också. Då kändes det nästan som att se sej själv :( Tragiskt, jag vet. Men självbilden var inte på topp när magen var det.

Nästa gång jag åker utomlands ska jag se till att vara riktigt vältränad så kan alla andra gravida "fetton" få avundas mej istället för omväxlingss skull :D

Våffeltjuven

Idag, var det inte roligt att gå upp :( Jag är helt övertygad om att natten har gått fortare i natt :( Men men. "Jag har i alla fall våfflor som jag kan äta till frukost" tänkte jag. Mmm säkert!

Dum som jag var så ställde jag tallriken med våfflor på bänken igår men folie över (plast blir dom så äckliga och kladdiga av) och lät som stå där, för jag tycker inte om dom när dom är kylskåpskalla. Smart drag! Verkligen! Uppenbarligen så finns det en som är mer förtjust i våfflor hemma än vad jag är, och den någon går på fyra ben och har morrhår! Alla utom två våfflor var halvätna! Så där rök min smaskiga frukost, som var den enda anledningen till att jag orkade lämna sänghalmen i morse!

Jag har förresten hittat ett nytt hem åt lilla Lucy nu :( Eller det är väl iofs bra eftersom att det är synd om henne om jag behåller henne. Dom andra kattena ger ju sig på henne när hon bara vill busa, och snart kanske jag har ett eget litet blodbad hemma om jag inte accepterar situationen för vad den är och lämnar bort henne. Så på fredag kommer en familj och hämtar henne. Dom verkade väldigt trevliga på telefon. Dom har barn och hus och kommer låta Lucy vara utekatt så småning om. Synd bara om barnen som tycker så mycket om henne. Vad säger man till dom liksom?

Idag är det springa som gäller. Kommer bli mycket motvind märkte jag. Blåser som attan! Men det är ju träning det med. Synd bara för jag vill ju försöka springa snabbare, men vek som man är så orkar inte benen med när det är för mycket motvind :S Och tro mej! Idag är det MYCKET motvind.

Värderingsmannen/kvinnan kommer idag också. Vid sjusnåret tror jag det var. Hoppas nu att huset har stigit i värde så att vi kan bygga ut som vi vill ha det :D

See u later krokodil

Förkortning av helgen

Här ekar det minsann tomt.... Göta petter vad det var längesedan jag uppdaterade. Men det beror iofs på att jag har haft en tjej på upplärning på jobbet och då vill jag inte gärna sätta mej och skriva här i bloggen. Känns inget vidare proffsigt.

Jag har haft en väldans trevlig helg i alla fall. I fredags hade jag Emma och My hemma hos mej och vi drack alldeles för mycket vin!! :P Men vi drack ju för Emma också som var chaufför för kvällen så inte konstigt att vi blev dragna. Jag sluddrade tydligen, fast det tyckte inte jag att jag gjorde :P

I lördags var det kräftskiva hos Morgan och Linda. Då kan jag väl säga att det var jag som var nykter, men jag kände väl inte direkt för att dricka nåt heller. Av ganska självklar anledning.
Innan vi åkte till kräftskivan så var vi på kyrkogården hos Pierre. Linnéa började intågandet på kyrkogården med att snubbla rätt in i närmsta gravsten med huvudet före, vilket resulterade i mycket gråt och skrik, och ett rejält skrubbsår i pannan. Stackars min lilla fiserumpa :(

I söndags var det trädgårdsarbete som gällde. Eller gräsklippning i alla fall... Egentligen skulle vi behövt göra mer än så för på tisdag kommer en besiktningsman och ska värdera om huset så att vi kan bygga ut. Kan ju vara bra om det ser prydligt ut, men som det ser ut nu så kommer vi inte kunna göra nåt idag ialla fall. Inte med allt regnet som bara pissar ner :( Jäkla skitväder!

Ja detta var ju minst sagt en kortfattad version av helgens händelser, men nu är det fikarast så nu hinner jag inte skriva mer :D

Bitter

Usch vad jag känner mej bitter :( Samma visa dag ut och dag in och när man äntligen ska göra nåt efter jobbet så skiter det sig i sista stund. Det slår ALDRIG fel! Det är snart ingen som kommer höra av sig till en när det är nåt som ska göras för jag är den som ändå aldrig kan!
Jag är trött på det här nu. Alltid samma visa. Det värsta är att jag kände på mej att det skulle skita sig den här gången också. Och SÅ rätt jag hade!
Nu är det bara hem som gäller och se all tvätt som ska vikas, sängen som ska bytas sängkläder i, golven som ska dammsugas och stekpannan som gud glömde. Same as always... :(

Mitt egna nattliga hav

Vart kommer uttrycket "svettig som en gris" ifrån? En tanke jag hade, fast jag tror inte att den stämmer, var att tjocka människor svettas mer än smala människor och grisar är ju i regen tjocka. Men jag kommer väl få skit av nån "större" person nu bara för att jag spekulerade om det ens. Trots att jag skrev att jag inte trodde på det själv, så vet jag att det finns vissa som kommer bli upprörda, för man får ju absolut inte ens tänka negativa saker om någon längre. Neutral, det är tydligen det enda rätta att vara. I alla fall utåt sett. Inåt sett tänker jag vara vad fasen jag vill!

Men hur som helst... Jag började prata om "svettas som en gris" för att jag gör det. Svettas alltså. Enooormt mycket! Inte på dagarna, då är allt som normalt, men på natten! HEEEERRE GUD!! Asså det är helt makalöst! Och jag vet inte varför! Det enda jag vet är att det har varit så här ett rejlält bra tag nu och det är ÄCKLIGT! Och jag är inte fet som en gris heller, så det ordspråket förkastar jag!
Jag har inte diabetes, jag har inget fel på sköldkörteln (för det kollade jag i samband med min trötthet), jag har inte lågt blodsocker på kvällen/natten.... Så vad FAN kan det va!?

Jag är inte hypokondriker, men jag börjar förstå om nån tror att jag är det.

Funderingar kring naken-tv...

Igår fick jag ett mejl får en som läser min blogg lite då och då :) Jag blev jätteglad att den här människan som jag inte ens känner, hade tagit sig tid att skriva till mej! Hon skrev en hel del uppmuntrande ord och det värmde att veta att det finns människor som bryr sig även om man inte vet om det. Tack snälla du för ditt mejl :)

Igår kväll tittade jag på Robinson. Jag älskar det programmet! Finns alltid människor man stör sej på och människor man tycker verkar vara bra människor. Den personen som jag stör mej mest på just nu måste vara Sanna i Bontoc. Herregud vilken negativ människa! Och så omogen! Det är säkert så att tv till viss del framställer henne så, men till stor del så beror det nog på henne själv! Att inte hennes lagmedlemmar tar tag i henne och talar om för henne att hon får skärpa till sig! fast det är klart, det är ju inte svårare än att de röstar ut henne först. Frågan jag ställer mej är bara varför en sån människa söker till Robinson?

Bild från Aftonbladet

De manliga deltagarna fick visst springa i bara mässingen igår :P Stackarna :P Nästan så att det är förnedrings-tv när produktionsbolaget i princip kan få deltagarna att ställa upp på vad som helst om de vill vara kvar i tävlingen, men har man gett sig in i leken....

Fast vad är det för fel på nakenhet egentlgen? Vem har inte sett en rumpa eller en schnabel tidigare liksom? Fast å andra sidan så har väl alla sett en fiffi och ett par tuttar också, men hade det varit kvinnsen som hade blivit ombedda att ta av sig alla kläderna och springa nakna på en strand så hade det med all säkerhet varit sexistiskt! Men är det ens någon skillnad mer än på könsdelarna? Tycker i alla fall inte jag!

Idag ska jag hem till My efter jobbet och titta på dom söta kattungarna :) Ska bli kul :D